"Guuud vad jag känner för att blogga" kände jag alldeles nyss medan jag satt och skrev på ett svensktal och vips så hade jag loggat in och börjat skriva. Det kan vara så att det är min feber och huvudvärk som spökar men jag skulle snarare tro att jag genuint saknar att blogga. 

 

Här har det ekat tomt ett bra tag. Både jag och Tindra har haft väldigt svårt att få ihop tid och kraft till att faktiskt blogga även fast vi är på varandra jämt och ständigt; "vi måste börja blogga nu!!" "skicka en bild så jag kan göra en bra header så vi kan börja blogga sen!" "hörru du, skulle vi blogga eller?" Så har väl våra konversationer sett ut det senaste halvåret. 

 

Men så dåliga är vi inte, det ligger några utkast och dammar. Nackdelen är att de aldrig blivit klara att publiceras. Jag har insett att tiden knappt räcker till men ändå sitter jag nästan jämt och tänker att "det här vill jag skriva om." Eller så har jag kommit på någon bra idé till ett inlägg. Och nu sitter jag här, när jag egentligen borde skriva på mitt tal som har stressat mig i en hel vecka nu. 

 

Men nu kommer jag nog börja dyka upp här lite då och då med mina inlägg, jag känner att jag vill kunna skriva av mig ibland, lite kreativt skrivande. Dessutom känns det som ett himla bra ställe att använda för att resonera kring mina ridpass och Barrens utveckling. Jodå, jag kommer nog hänga här ett tag framöver, kanske inte varje dag men då och då iallafall. Vi hörs väl senare då antar jag♥