Prinsen på ärten

Prins från Nilsfors, Tindras inlägg  /  0  Kommentarer
Åhh vad fin han är lilla prinskorven. Igår red jag ett joggpass på den lilla medan mamma red Gloi. Eftersom jag gick in med vetskapen att Prins var helt extremt jättepigg senast jag red var jag förberedd och därför även mer bestämd från första början. Så fort han gick på för mycket gjorde jag en halt vilket han lyssnade bra på, och när han bet sig fast i bettet rörde jag på handen mest för att påminna honom att det är hans jobb att bära upp sig själv. Detta lystnade han jättebra till, och då jag väntade på att mamma skulle kunna ge mig hennes fulla uppmärksamhet och vägledning, var jag tvungen att rida fram länge i skritt. Detta gjorde att jag var noggrann och konsekvent vilket i sin tur ledde till att jag och hästen var på samma våglängd.
 
Passet bestod till stor del på att korta skritten för att få in hans bakben samt länga den igen så att han skulle få chansen att sträcka ut sig, är nämligen inte särskilt förtjust i när arbetet bli för statiskt. Gjorde dessutom mycket basic grejer som sidförande rörelser utan att för den sakens skull tappa framåtbjudning. Jag har nämligen en ovana att rida i undertempo, speciellt då hästen ska flytta åt sidan. Detta skötte han ypperligt! Mot slutet av passet då det var dags för tölt tog jag god tid på mig att förbereda honom. Plockade successivt upp bakbenen och gjorde endast skrölt-skritt (mitt nya favoritord för er som inte märkt) övergångar till en början då han låg på för mycket. Var noggrann med att inte göra en övergång innan han var med mig, men försökte fortfarande låta honom "äga" de första stegen. Var alltså inte där och störde med handen direkt vid igångsättningen för att han skulle få hitta sin balans själv.
 
Efter ett tag lämnade jag min kära skrölt bakom mig för att börja tölta och han var så himla duktig. Mamma filmade och jag kan villigt erkänna att jag trodde töltmomentet gick i en något högre hastighet än vad det gjorde, så jag ska sätta mer tryck i honom nästa gång. Vi galopperade dessutom i ridhuset vilket jag är mycket stolt över, kunde till och med sätta ihop honom något i kurvorna. Ha dock i åtanke att den lille är en femgångare av rang som knappt kunde galoppera utomhus för endast några veckor sedan. När jag säger att jag sätter ihop honom snackar vi alltså att han inte nödväntigtvis ligger horistonellt i kurvorna. Traven är dock lite tveksam. Tycker att det är svårt att balansera upp den då en viss herr Gloi aldrig haft något problem med sin trav. Det har inte riktigt funnits ett behov att tänka på balansen i den gångarten alltså. Min tanke för att förstärka traven är att låta honom gå över upphöjda bommar samt trava på långa raksträckor utomhus eftersom att jag upplevt att han går mer stabilt då.
 
I slutet av passet fick vår vilda hingst gå lös i ridhuset medan jag skrittade av den lilla svarta. Gloi som nog glömt bort att han fortfarande har två juveler där mellan benen kunde inte bry sig mindre om oss, utan gick istället och spanade in sig själv i spegeln. 
 
Gloi kräver uppmärksamhet av Prins som mest vill försvinna
En äldre bild på ett av mitt och herr G's mycket seriösa barbackapass, med lille Prins på släptåg. 
 
/Tindra

Tidigare inlägg