Min häst är så fin! Den höstvilan som blev lite för lång, som jag gått och oroat mig för, verkar faktiskt ha gjort susen för Barre Baronen. Altting känns så bra fast vi bara rullat igång igen, jag upplever det som att han är mycket mer balanserad och lättare att ha och göra med på alla plan. Han tar hjälperna istället för att tuffa på så som han själv vill vilket vi jobbade mycket på i somras, effektiviteten i hjälperna är också helt annorlunda, missförstånden som kunde dyka upp förut har lagt sig under ytan. Jag vet inte om det är jag som ändrat hur jag använder mina hjälper, och hur mitt psyke är under passet och att det är därför missförstånden försvinner mer och mer och det blir en bättre kontakt eller om vi båda helt enkelt mognat och därmed fungerar bättre som ekipage nu. Hursomhelst är det verkligen jättekul då jag försökt öva på en effektivitet i hjälperna länge, och då jobbat på det mest i skritt men även i skritt i samband med någon av de andra tre gångarterna. Igår blev det återigen mycket skrittjobb, jag förstår faktiskt inte hur jag tidigare har haft så bråttom att komma igång i de andra gångarterna så snabbt under ridpasset, jag har verkligen underskattat skrittarbetet tidigare! Vi jobbade lite tempoväxlingar i skritt, lite halter för att få igång tänkandet med effektivitet för hjälperna samt några flyttningar för skänkeln. Sedan mycket snett igenom, så fort jag märker att Barre börjar "förlita" sig på att staketet finns som stöd så blir det diagnoaler och ridning innanför spåret, det är ett bra sätt för att ha honom alert hela tiden samt bra för att jobba upp en liksidig balans hos honom. Efteråt travade jag, åh herre vad jag hade saknat hans trav, och även där jobbade jag mot att lösgöra honom och hitta balans. Därför tryckte jag inte på allt vad jag hade för att få fram den aktionen jag vet finns där utan jobbade snarare med tempoväxlingar, serpentinbågar och diagonaler, allt för att just befinna mig i ett balanserat läge där han inte flänger iväg och blir obalanserad. Jag avslutade med att tölta korta sträckor efter samling för att få in tänket om att bära sig själv i tölten. Jag hade ett stort leende på läpparna efter ridpasset och Barre frustade nöjt. Det känns riktigt bra nu och jag planerar att leva på den känslan så länge jag bara kan! 

 

Idag är planen att rida ut med systern min, hon har fått låna en häst i stallet idag då hennes egen är i promenad-och skrittstadiet efter hälta så vi ska passa på att ge oss ut, tror jag båda hästarna kommer uppskatta. Kram på er! Ha en bra söndag♥